Teori eller praktik?
Bob Dylan – Man Of Constant Sorrow
I am a man of constant sorrow,
I've seen trouble all my days.
Varför kan jag inte bara handla utefter mitt förnuft. I teorin vet jag precis vad jag behöver för att må bra och hur jag ska hantera den här situationen men det är precis som att hjärnan inte länkar till förnuftet och istället gör jag allt tvärtom vilket i sin tur leder till att jag mår sämre. Är jag dum som inte har koll på mig själv, ingen självbevarelsedrift över huvud taget. Inte så att jag mår speciellt dåligt och det är inget allvarligt som hänt men ändå, i mindre skala är det fortfarande inte oviktigt.
På väg till jobbet slank jag in på café bönan och köpte frukost så sitter här på jobbet med en härligt varm latte och en smörgås. Måste dock sluta köpa frukost ute jämt, bränner flera tusen i månaden på frukost, frukost som inte ens är speciellt god. Får bli ett nyårslöfte, max en köpamedtilljobbetfrukost i veckan. Nu är det på pränt.
Inslängd i en krass verklighet
Belle and Sebastian – Get Me Away From Here I'm Dying - Live Version
Gick den alldeles förträffligt gemytliga vägen till tunnelbanan imorse, kallt och krispigt och snön glittrade. Tog några djupa andetag för att andas in den friska morgonluften. Speciellt härligt eftersom jag låg i horisontalläge i soffan hela gårdagen. Men så kommer jag ner på perrongen och sätter mig på en bänk. Bredvid mig sitter en kille i 25-års åldern med en kroppshydda liknandes barbapappa och äter choklad. Ja klockan är ju trots allt nio på morgonen så varför inte?! Jag mår lite illa har inte ätit frukost än. På andra sidan slår sig två väldigt överförfriskade herrar ned varav den ena börjar med att rapa högt. De luktar tre dagars fylla och stojar och håller på. Blir ledsen. Blir abrupt dragen tillbaka till verkligheten. Alla har det inte bra i juletid och det blir så tydligt där jag sitter på bänken, det finns så mycket sorg.
