En stor storhelg. Storhelg?
Känns lite för nära, lite nära. N ä r a. Hjärtat pumpar och allt växer. Vågar inte släppa det lös för rädslan att dras med och bli ett löv i vinden, ett spretande blad i stormen. Vattnet under ytan är grumligt och för varje armtag i affekt blir det djupare. Balansgången är fin, ohållbar på sikt. Locket på känslor trycks tillbaka, allt är bra. Bubblar över vid närhet och påminner om grumlet. Skruvar locket lite hårdare. Staplar ovanpå. Radar upp det bra ohållbara. Tillsvidare.
Backyard Babies – Abandon
Kommentarer
Trackback
