Let's colour the world




Tennisen inställd. 25 maj år 2010.


Det bästa tips jag fått på att skriva är att läsa något att bli inspirerad av och oj vad det stämmer. Läste en krönika idag och kände wow, vill hem koppla upp laptopen och låta fingrarna flyga över tangenterna. Älskar den sortens kreativitet när det riktigt rycker i fingertopparna och hjärnan går på högvarv. Är inne i en trött period. Energilös, orkeslös och oinspirerad så därför var det skönt att fä den där lilla extra boosten idag. Ska försöka ta vara på det. Behöver miljöombyte. Och så som livet ter sig nu innebär miljöombyte att vara hemma. Efter helger med vänner, resor och fest är det enda jag vill att låsa dörren och bara vara i min alldeles egna ensamhet. Har en aning om att det kommer sig på grund av de närmsta kommande fullbokade helgerna och det eviga plågsamma draget som följer mig likt en skugga, jag vill alltid ha det jag inte kan få. På min tavla står det för tillfället; FOKUS - är du där du är. Det är talande för mig i dagsläget. Ser fram emot något annat än stunden just nu. Samtidigt som jag ser tillbaka på stunder som passerat med solsken i blick. Tror egentligen inte jag behöver stanna upp det är precis så här jag föredrar det. Men med vissa undantag. Träningen är obefintlig och ett moln av trötthet har belägrat mig vilket inte är okej. Måste ta mig över tröskeln igen. Kreativitetenoch inspirationen är som bortblåsta och även här måste jag över berget. När jag ändå är inne på vädertermer så kan jag konstatera att det enda som behövs är en prognosförändring. Och till skillnad från vädret så kan jag påverka det. Start nu.

KT Tunstall – Under The Weather


A kiss tonight


Regnet strilar i strida strömmar och smeker fönsterrutan likt din hand mot min kind. Sitter i fönsterbrädans djup och blickar ut över allt det grå. Lövens darrande i vinden de tomma fönstren som reflekterar livet. Är trött idag. Trött och tom. Läser mitt liv på facebook, det ser bra ut. Skönt att se att jag är lycklig. Skönt att uttala lycklig. Jag är det. Lycklig men tom. Idag. Hittar inte riktigt den där energin som jag så tappert söker och så väl behöver. Okoncentrerad. Tänkte istället gräva ner mig med cheesy musik och rödvin men är inte sugen på rödvin och gillar inte cheesy musik. Och det är fortfarande ljust. Ljusgrått. Många nyanser från nattsvart. Faller isär lite då och då men allt går att laga. Egentligen mår jag bra, väldigt bra. Såg en kyss på TV och saknade det. Saknar en hand på min kind, en blick som säger allt och en stillsam kyss. Inte mer. Och det kan ju vara ganska simpelt.

Going for a kiss tonight!

Death Cab for Cutie – I Will Follow You into the Dark



I doft av hägg och syrén


Från ångestattacken. Sänkanten så nära det där igen. Djupa andetag och fokus i blicken.
Till häggkvist i handen. Leende på läpparna. En solnedgång med stora förhoppningar om kommande sommar.
En vän. Är lyckligt lottad. Inte vilken vän som helst utan någon som säger de rätta sakerna vid rätt tillfälle, då de behövs. En vän som plockar en häggkvist i den varma vårkvällen. En vän som med sitt vackra leende och sin blick inte behöver ord. Suddar ut all tvivel och ger en framtid i ljuva doftande färger.

Sommaren är vår!

Petula Clark – Downtown



Some cash on the nightstand


There's a shark in the pool
And a witch in the tree
A crazy old neighbor and he's been watching me
And there's footsteps loud and strong coming down the hall
Something's under the bed
Now it's out in the hedge
There's a big black crow sitting on my window ledge
And I hear something scratching through the wall


Shivaree – Goodnight Moon





I skuggan av helgen


HOFFMAESTRO – So You Do [Slimi Jimi Bubby Boy]
Pearl Jam – Alive

I'm still alive.. Vill inte tänka på hur eller varför men har känsel i fingrarna och pulsen ljuder. Återigen en helg där livet pågår som om det inte finns någon morgondag. Dekadensen slits i stycken när söndagen gryr. Landar, ibland mjukt ibland med en allt för tydlig duns. Likt nyårsraketer slår minnena ut i klara färger en blixt här en blixt där. Spekulationer som om jag inte vore del av mitt eget liv. Vill dansa i tyll utan omvärlden i min hand. Jag fanns på plats, inte som åskådare utan som huvudpersonen. Virvlar iväg i ett intensivt rus. Fredag Stureplan, lördag söder. Fredag X, Lördag X. Show must go on. Bekräftelse?

När det finns inom räckhåll men distansen är ett faktum är det lätt att tappa fokus. Ofokuserat tappade jag bort mig själv på vägen och gav. Jag vill faktiskt inte ge. Samlar de små smulorna som fortfarande finns att sopa upp. Det privata livet är mycket mer att uppskatta. Det privata livet där inte bekräftelsens ljuva sötma förför. Tycker om X, trivs med X och vill absolut ingenting mer än att det ska vara som det är, kanske. Svaret har inte jag. Så har jag dessutom världens bästa vän. Saknar henne på köksgolvet med Playmobilborgarna. Och fröken H som bara orkar. Det var två vänner det. Summering av helgen. Punkt.


I en sal på lasarettet


Maritza Horn – Lasarettvisa


I en sal på lasarettet
där de vita sängar står
låg en liten bröstsjuk flicka
blek och tärd med lockigt hår.

Allas hjärtan vann den lilla
där hon låg så mild och god.
Bar sin smärta utan klagan
med ett barnsligt tålamod.

Så en dag hon frågar läkarn,
som vid hennes sida stod:
Får jag komma hem till påsken
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar då den lilla:
Nej mitt barn, det får du ej,
men till pingsten kan det hända
du får komma hem till mor.

Pingsten kom med gröna björkar
blomsterklädd står mark och äng,
men den lilla sjuka flickan
låg där ständigt i sin säng.

Så på nytt hon frågar läkarn
som vid hennes sida står:
Får jag komma hem till hösten
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar ej den lilla,
men strök sakta hennes hår,
och med tårar i sitt öga
vänder han sig om och går.

Nu hon slumrar uti mullen
slumrar sött i snövit skrud.
Från sin tåligt burna längtan
har hon farit upp till Gud.


RSS 2.0